Så fungerar inflation

Inflation innebär att den allmänna prisnivån i en ekonomi stiger. Ett exempel på hur man kan mäta inflationen är genom förändringen i Konsumentprisindex. KPI mäter priset på en korg av varor och tjänster. Man kan se hur denna korg med varor och tjänster kostar olika mycket över tid. Det beror på inflationen.

Hur snabbt priserna stiger beror på flera olika faktorer. I högkonjunktur stiger priserna oftast snabbare än under en lågkonjunktur. Anledningen är för att efterfrågan på varor och tjänster är högre i en högkonjunktur. Priserna kan också stiga eller sjunka när utbudet av en vara eller tjänst ändras. Ett exempel på detta är grönsakspriser som varierar beroende på vädret. Ju mer gynnsamt vädret har varit, desto större skörd och desto lägre pris. Vid svårare väderförhållanden, desto mindre skörd och desto högre pris på grönsakerna.

Riksbanken styr inflationen

Ett av Riksbankens huvuduppdrag är att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbanken har valt att tolka detta som att de ska hålla inflationen på en konstant nivå, kring två procent. I praktiken innebär det att inflationen håller sig mellan en och tre procent eftersom det finns ett litet toleransintervall. Anledningen till varför inflationen ska hållas låg och konstant är för att en låg och stabil inflation skapar goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling. Riksbanken kan påverka inflationen genom att höja eller sänka styrräntan, reporäntan. Dock tar det ganska lång tid innan ränteändringar får effekt, så banken måste jobba långsiktigt. SCB mäter inflationen (KPI) varje månad och genom dem kan man också ta del av historisk statistik över inflationen. Vad som ingår i den korg med varor och tjänster som utgör KPI beror på hushållen och hur mycket hushållen köper av vissa varor och tjänster. En vara eller tjänst som hushållen köper mycket av får en större vikt i korgen än en vara eller tjänst som hushållen köper lite av. Därmed får prisförändringar på en vara eller tjänst som det köps mycket av ett större genomslag på KPI än prisförändringar på en vara eller tjänst som det köps lite av.

Så påverkas vi som låntagare

Vi som konsumenter och låntagare påverkas förstås av inflationen och av att Riksbanken höjer och sänker reporäntan. Om Riksbanken behöver dämpa den framtida inflationen så höjer de reporäntan. Bankernas utlåningsräntor följer reporäntan, vilket innebär att en höjning leder till minskad investeringsvilja, minskad konsumtion och sjunkande börskurser. Det minskar också det allmänna efterfrågetrycket och så småningom även inflationen. En höjning av reporäntan kan kyla av ekonomin för att undvika överhettning under en högkonjunktur.

Om Riksbanken bedömer att inflationen håller på att bli för låg så sänker de reporäntan, vilket bidrar till att marknadsräntorna sjunker. Det får till följd att människor får en ökad vilja att konsumera och investera. Det blir ökade tillgångspriser, ökad belåning, ökad produktion, men också ett ökat inflationstryck, ett ökat tryck uppåt på den allmänna prisnivån. På så sätt kan en sänkt reporänta fungera som stimulans i en lågkonjunktur. En räntejustering får full effekt först efter ett till två år, vilket gör att det som styr Riksbankens beslut inte är dagens inflation, utan den inflationsnivå som förväntas vara om cirka två år.